Förlåt så mycket

Jag trivs bäst bland mig själv när jag får tänka och vara ensam,
försök inte förstå mig, det är bäst om jag är ensam.
Sorgen har drabbat mig på ett konstigt sätt,
jag försöker förklara med det är inte så lätt.
Jag vill inte prata mer, jag har blivit isolerad,
det finns så mycket som vill ut,
jag har blivit komplicerad.
Jag tror inte på mig själv,
vet ej varför jag är kvar,
det är bara folk som trycker ner och ställer massa krav.
Men vad fan ska man göra när man inte passar in,
jag sitter i ett rum, skriver rim efter rim.
Kan inte sluta tänka på allt det som har varit bra,
asså jag orkar inte mer,
inte en till jävla dag.
Men vad fan ska man göra, tiden läker inte mina sår,
jag vill bara ramla ner och dö och bäras på en bår.
Försvinna härifrån, ifrån alla och allt,
för här nere på jorden är mitt liv så kallt.
Jag försöker varje dag att finna lycka och glädje,
men det är sant som du har sagt,
jag förstör fan hela världen.
Du väljer stora havet eller den lilla söta viken,
vilket du än tar så lär du bli besviken.
För allt som lever har sin lilla egna hemlighet,
precis som havet har jag min och ingen vet.
För jag vet hur tårar smakar,
jag vet hur läppar ler och jag vet
hur kroppen skakar när man inte orkar mer.

Jag vill säga förlåt för att jag föddes här,
allt som jag gjort har bara skapat besvär.
Jag vill säga förlåt för att jag föddes här,
allt som jag gjort har bara skapat besvär.
Jag försöker dölja smärta med leende och skratt,
men allt bara spelas upp, minnen kommer ifatt.
Det känns som om jag står ute i regn med blöta kläder,
för åska och blixtrar det är mitt hjärtas väder.
Jag kan inte få nån luft,
kan inte andas längre,
jag springer in i rummet och slänger mig på sängen.
Förlåt för allt jag gjort,
det var inte menat att såra,
ja för allting som du är,
du är en fin vacker gåva.
Vet inte vad jag ska göra,
vad jag ska ta mig till,
försöker säga mitt förlåt men tiden står still.
Kan inte någon förstå,
jag försöker så mycket,
det blir alltför alltför mycket,
jag klarar inte trycket.
Men nu är det för sent för mig att göra något år livet,
det är precis som mitt liv nånstans är nerskrivet.
Mitt hjärta det kommer aldrig brinna ut,
så jag säger förlåt för att det inte kan ta slut.

Jag vill säga förlåt för att jag föddes här,
allt som jag gjort har bara skapat besvär.
Jag vill säga förlåt för att jag föddes här,
allt som jag gjort har bara skapat besvär.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0