Allt är åt helvete med mig, även om det inte syns...

Jag gråter osynliga tårar, även om jag ler.
Men i mörkrets skugga viskar jag:
"Jag orkar inte mer.."
 
Jag ropar på hjälp, även om jag skrattar.
Men i mörkrets skugga undrar jag:
"Varför är det ingen som fattar?"
 
Jag är olycklig, även om det ser ut som jag är glad.
Men i mörkrets skugga tänker jag:
"Är det såhär det ska vara?"
 
Jag är död, även om mitt hjärta slår.
Men i mörkrets skugga gråter jag:
"Varför är det ingen som fattar hur jag egentligen mår?"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0