-

Det finns vägar att följa,
men det slutar alltid likadant.
När man sitter i skiten
och gråter ut i sin säng.
Ser mig ensam och rädd
då jag är i skuggan av ljuset.
Försöker ta mig fram men
rösten håller mig ute.
I 17 år har jag kämpat förgäves.
Upptäckt av ingen blir jag lämnad i världen.
Se mig nu hur ska jag bevisa att det är försent.
Jag är trött på att skrika ut i tomma luften där ingen hör tonen.
Har haft drömmar om drömmar där djävulen
tog mig härifrån så jag kan leva i frid.
Låt min själ slippa bördan,
låt mig leva mitt liv.
Jag ger allt jag har och håller fast vid nånting bra.
Ett svar på det som har hänt,
det är allt jag vill ha,
men jag faller tillbaka från det jag aldrig haft.
Jag ser ljuset i horisonten men kommer ingen vart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0